Min vän Linnea som jag nämnt i ett tidigare inlägg har gått och blivit slottsfru på äldre dagar (okej, kanske inte riktigt så gamla dagar men ändå). Även om jag själv är mycket ofrälse och inte en endaste blå droppe blod rinner genom mig beslöt jag mig igår för att bege mig mot min gamla arbetsplats Kastelholm för att hälsa på Linnea, eller Katrina Stenbock som hon nuförtiden heter.
Katarina Stenbock var Gustav Vasas tredje, och sista fru innan han kolade vippen, och tillsammans vistades dom en del på Kastelholms slott på 1500-talet. Det var verkligen en ära att delta i en guidning av drottningen själv må jag säga.
Dramaguidningar är så roliga. På Kastelholm varvades berättelser om häxförföljelser och Erik XIV:s förgiftning genom en eventuell ärtsoppa. Spännande, spännande.
Till alla dem som säger att det var bättre förr undrar jag om dom syftar på att klädmodet på 1500-talet var bättre än dagens fast fashion? Det ser ju ganska coolt ut med krage och päls och en hätta med pärlor på liksom.
Fina, fina Kastelholm och fina Sunds kommun. Uppe på slottsmuren har en utkik över området där jag bodde för två somrar sedan. Där någonstans bland träden hade jag mitt hem och det var så mysigt så.
När guidingen var slut strosade jag omkring lite på området och träffade en och annan gammal kollega som bjöd mig på en nybakad kanelbulle. Sen när det blir höst ska jag också baka massor med kanelbullar.
Det var ganska nostalgiskt att besöka Kastelholm och Jan Karlsgården igen. Trots att jag endast jobbade där en säsong var det en fruktansvärt rolig sommar med massor av fina människomöten. Sådant blir man glad av! När kvällen kom for jag och Linnea, hon brukar avsäga sig drottningtiteln om kvällarna, ut och ro men det är en annan historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar