*Publicerar desperat två inlägg efter varann för att snabbt komma ikapp min skrivarkompis, jag tror ni vet vem jag tänker på. Banne mig vad snabb han är, han nästan STRESSAR mig*
Jag antar att livet är en enda lång läxa. Eller så är livet något slags oskrivet blad fullt med små läxor i var och vartannat stycke. Så måste det vara. Jag skulle kunna ta en slumpmässig läxa och skriva en liten historia om den. Men vilket skall jag välja? Svåra beslut. Viktiga beslut.
Ni förstår. Jag har gjort en hel del klumpiga och ogenomtänkta saker i mitt liv. Som när jag gick ut i flera minusgrader med endast ett par gymnastikskor om fötterna och det dröjde hela natten innan de tinades upp igen. Gud vet att jag från och med den dagen sätter ordentliga skor på mig ifall jag går ut en längre tid i rå kyla. Så har vi ju den där historien när jag cyklade förskräckligt oförsiktigt och haltade hemåt alldeles ner blodig (mysigt ord det där). Där lärde mig livet att inte cykla av all min kraft på grusvägar. Och så kan jag berätta om när... äsch, jag tror ni vet vad jag menar.
För jag tror att det är lite så livet ser ut. Vi gör misstag och vi lär. Ibland gör vi riktigt grova missar som vi försöker spendera en livstid att gottgöra och ibland har vi glömt incidenten samma eftermiddag. Har vi riktigt tur gör andra misstagen åt oss och vi behöver bara se på. Det är sådant jag har lärt mig den hårda vägen. Livet är en enda läxa. Eller något slags oskrivet blad fullt med små läxor lite här och där. Jag vet inte riktigt...
För att göra detta inlägg lite mindre flummigt uppmanar jag er att köpa ordentliga vinterskor!
Done! (Det där med vinterskorna.) (Köpte ... fick ett par ordentliga för några vintrar sedan.) (Men de har nu en trasig dragkedja.) (Så jag borde köpa nya.)
SvaraRadera