tisdag 21 mars 2017

Tankar om feminism

Jag ville färga håret rosa en gång när jag gick i gymnasiet. Det var en impuls, ett hastigt ha begär som omsvepte mig. Kort och intensiv var min längtan. Efter några veckor dog den bort.

Jag följer ett instagramkonto. Användaren är en råstark feminist. Hon har fått utstå så mycket från en ung ålder berättar hon. Kränkningar, trakasserier och hot, så gott som allt ifrån män, män som tycker och tänker om henne helt utan rätt. Kanske är de rädda, kanske är de en produkt av vad samhällets normer och sociala strukturer gjort av oss. Instagramtjejen tänker kämpa emot patriarkatet i alla fall. Det tycker jag är bra, jag vill vara lite mer som henne. På hennes selfies kan en se att hennes hår är färgat i regnbågens alla färger.

En gång i skolan läste vi en vetenskaplig artikel om ekofeminism och jag förstod inte riktigt vad det var. Vår föreläsare berättade att ekofeminister anser att västerlandets patriarkaliska hierarki inte endast bidragit till förtryck av alla icke vita män utan även av naturen. Hur miljön skulle sett ut ifall världen varit styrd på matriarkala eller jämlika förutsättningar vete fåglarna. Jag förhåller mig ännu lite frågande kring ekofeminism samtidigt som industrialiseringen eller patriarkatet antagligen inte gjort så gott mot naturen.

I förrgår läste jag om kvinnan under medeltiden i Sverige. Den medeltida kvinnan var en kvinna som oavsett social ställning var tilldelad samma uppgifter, berättar, boken, hon skulle sy, veva, göra, mat och föda barn. Ärva fick hon inte, fungera i rätten som vittne och inte åklagad var sällsynt. Förvalta egendom kunde hon endast drömma om. Att gifta bort henne i politiska syften fungerade hon dock gott till. Det måste ha sugit att vara kvinna under medeltiden (även ifall det blir värre). Jag undrar ifall kvinnorna då tyckte likadant som jag tänker.

I gymnasiet var jag bombsäker på att jag var feminist. Klart alla skall ha lika rättigheter i samhället. Mitt hår är ännu inte rosa, jag planerar inte heller att färga det, men det är tur att värderingar inte sitter i håret.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar