Helsingfors är som vackrast runt klockan åtta och nio. Mörkret har lagt sig över staden och ljuset från skyltfönstren och julbelysningen bidrar till att man bli alldeles varm i hjärtat. Om vinterkylan som sakta smyger sig på märker man knappt något av.
Jag vill inte leva det studieliv som man förväntas leva men jag klarar mig.
Någonstans i ett hörn finner man Starbucks. Det var kö till kassan ända från dörren. Jag stod inte i den och nu ångrar jag mig litegrann.
Man bör äta något under en elva timmars bussresa. Glöm inte mellanmålet, det kan dröja ungefär sju timmar tills ni stannar för en matpaus (även om det inte stod så i programbladet).
En erfarenhet rikare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar