Sen när vi är gamla vill jag att vi ska minnas när vi i början av vårt förhållande bodde på var sin sida av staden. Jag vill att vi ska minnas hur vi mitt på sena kvällar kunde packa våra väskor och kuta över till varandra bara för att vi saknade varann och inte hade setts på några timmar.
Sen när vi är gamla vill jag att vi kommer ihåg hur vi ändå till slut tröttnade på springandet fram och tillbaka mellan våra hus och hur jag en dag packade ner alla mina grejer i kartonger och flyttade in i lägenheten där du bodde tillsammans med fem andra kompisar. I ett litet gemensamt rum trängdes mitt schackrutiga bord in tillsammans med din bokhylla som du tycker så mycket om. I ett hörn strax när man kom in lade vi alla grejer som inte fick plats.
Sen när vi är gamla vill jag att vi kommer ihåg vårt första gemensamma hem i Åbo. Jag vill att vi minns hur vi var på visning efter visning tills vi nästan tappade hoppet, innan vi slutligen hittade lägenheten som skulle bli just vår lägenhet. Jag vill att vi ska minnas hur alla våra grejer bildade ett kaosartat berg mitt på vardagsrumsgolvet och hur vi nästan grälade över ett uteblivet IKEA-besök. Jag ska heller aldrig glömma din min när du packade upp mina rosa köksslevar.
Sen när vi är gamla hoppas jag att vi minns hur vi byggde upp ett gemensamt hem och hur vardagen snabbt fylldes med "Hur var det på jobbet?", "Vad ska vi laga till middag idag?" och "Vad pratade ni om på föreläsningen?. Sen när vi är så gamla att inget av den där vardagen är kvar vill jag du ska veta att jag aldrig tog den för given utan älskade varje sekund utav den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar